Jag blir aldrig sparv – och aldrig partiledare…

Idag har varit en i en räcka av dagar då det faktiskt inte blir bättre. Så är det, så kommer det att fortsätta ett tag. Verklig kris är inte över på en kafferast. Jag tänkte nog, som den uppmärksamma läsekretsen la märke till någon gång i början av september att ”Nu ska’re tametusan bloggas”. Och…

Man vänjer sig

heter ju Kjell Höglunds utmärkta låt Om det där har jag funderat en hel del, inte så där för egen del, jag har trots allt ett rätt roligt liv, trots allt Men om politiken Jag undrar om det inte pågår ett jättelikt psykologiskt experiment här i landet – ett tillvänjningsprojekt. Vad tror ni?

Gör nå’t för böfvelen!

  Pressmeddelande från Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting   2010-11-05 Vi vill få bukt med de stora samordningsbristerna i Stockholm läns landstings stöd till unga med ADHD: (S) föreslår ny samordnare som ska förbättra stödinsatserna   Det råder stora samordningsbrister mellan olika instanser som ska hjälpa barn och unga vuxna som har neuropsykiatriska funktionshinder (NPF)…

Man får skylla sig själv

…om man frångår sin principer Jag har – som den intresserade läsekretsen säkert drar sig till minnes en sådan vad gäller tv, nyheter och sk socialrealism. Principen lyder NEJ! Jag använder inte TVn till dylikt. Jag får så det räcker som man säger IRL, lätt påspätt av Ekot. TVn är helgad åt flams och trams….

Mot bättre vetande…

Mumrikan går inte med många knop just idag Nä det ska Gudarna veta – hojtar Överjaget upprymt – den lilla människan liknar mest den där koalan hon har på vykort: Liten och luddig klamrar hon sig fast vid stammen och väser: ”Jag bara håller i trädet så att det inte ska falla” Jo – så…

Tungan rätt i mun…

Politik handlar om våra längtan, våra drömmar. Platsen där våra liv levs – vad skulle den kunna vara – vad kan den bli? När den är som bäst bär vi verkligen ”our hearts on our sleeves”. Det kräver mod. Man delar sin längtan och sina drömmar med alla Då gäller det att vara begriplig, att göra…

Flickan i Havanna, Farmor och Jag

”Flickan i Havanna. Hon har inga pengar kvar. Sitter i ett fönster. Väntar på en karl.” Min farmor var född ett av de sista åren på 1800-talet. Hon var 12-13 år då den första kvinnodagen firades. Hon var äldre än 21 år när gifta kvinnor blev myndiga och då alla kvinnor i Sverige fick rösträtt….

Vadå stafett?

Dom som nån gång läst den här bloggen vet att jag inte precis är förtjust i sport Dom som nån gång gjorde det minns den knappt, ity hon aldrig skriver nåt, lilla människa Därför vore det ju fånigt att haka på en bloggstafett. Särskilt som den sker först i övermorgon, med utvalda deltagare Nuuu anar…

Efter kongressen

Ibland undrar jag så här i efterkongressdiskussionen om det är högern vi vill åt. Eller om det är den ideologiska renheten och egna älsklingsåsikter som är viktigast Jag kan ha missuppfattat allt, men naiv som jag är har jag nog tänkt att det var högern som var motståndaren. Men just nu pågår ett riktigt Fänrik…

Ibland måste man frångå sina käpphästar

Jag brukar vägra kedjebrev. I alla former. Hur angelägna de än är Min allmänt istadiga och gensträviga natur riktigt stegrar sig. När det ligger nått ”passiveagressive i undertexterna” (typ: Gör det här om du vill kunna fortsätta hävda att du är rättrådig, har en god människosyn, vill bli lycklig…) som det ofta gör  – då…

Haken med dualism

En sak jag allt oftare tänker på är att motstånd inte alltid är det bästa motmedlet. Jag menar: Hur många gånger de senaste åren har inte jag, eller andra, tänkt: ”Nu går det för långt, här måste man bjuda motstånd” Och om jag nu ställer frågan ”And  how did that work out for you” till…