Lunch! NU!

Idag har det skrivits och skrivits och skrivits. Lite sent kom jag till tangentbordet, ity jag först ägnat mig åt TantTalks. Men sen har dett knattrats på hejvillt. Dagens första ViktigaSkriv är nu fördigt.  Därutöver har här ordnats så att organisationen jag tjänar snart har både ett kontonummer i banken (sprillans ny organisation innebär massor av praktiska göromål) samt inkommande fakturor att betala (Jo! Vi frikyrkotanter tycker allt att de vi hyrt lokal av, eller köpt grejor från vet vart de ska skicka räkning, det är sådana vi är, och även att ha adress är ju en ny sak för en ny organisation. Insåg jag. Slut med att ha kontoret på fickan, nu, ju) Plötsligt var klockan över ett och frukosten hävde jag i mig före sju…

Det var med andra ord riktig nöd. Problemet i det läget är att jag inte kan tänka, inte kan vänta och är helt handlingsförlamad. En synnerligen giftig kombo. Det är då köttfärsplupparna kommer in i bilden. Och det väl uttänkta förråden i köket i Mumriksbo´s proffesionella utpost. Möjligen fungerar detta endast på mig, som är så lättlurad. Men jag går på det nästan varje gång

Jag släpade mig alltså ut i köket, helt övertygad om min snara bortgång, borttynad och bortglömd av alla (jo – jag blir gråtmild ox, när jag glömmer att äta. Självömkande på ett så icke intagande sätt att jag helst skulle vilja förskjuta mig själv.) ”Inte finns det nåt där. Jag måste säkert handla. Men då måste jag ju snöra skorna. Jag som har så svårt att böja mig idag. Och allt tar ju trekvart att laga. Ingen färdig LCHF-kost finns i affären. Alla som äter kolhydrater kan bara köpa nåt att micra. Allt är orättvist. Makterna är emot mig” Just där vaknar det av blodsockerbrist komatösa ÖVERJAGET till

”Nu är hon bra tröttsam, göra en Strindberg mitt på blanka eftermiddagen, vad har det tagit åt henne? Nu får det sannerligen vara nog. Komma här och anklaga Makterna för partiskhet. Är vi något så är vi väl på ett sentimentalt sätt för henne.  Nu håller hon tyst, slutar tänka (det är hon för närvarande verkligen inte någe vidare på) och öppnar skåpen och tar fram nåt att laga.”

Håhå jaja, det tror du bara, muttrade jag, öppnade håglöst kyl, frys och skafferi och tog. med stigande förvåning, fram

  • 1/2 paket Bacon (fryst, skars fruset i strimmlor och lades i stekpanna tillsammans med
  • en rejäl klick smör i stekpannan, för att tina + bryna. Sedan hävde jag ner
  • 8 köttfärspluppar (frysta)
  • 10 sugarsnapärtor (frysta)
  • en skvätt (ett par matskedar) vatten
  • en skvätt (en masked?) fun light, skogsbär (JO, det blir gott)
  • en stor klick creme fraiche
  • en rejäl skvätt (0,75 dl?) vispgrädde och lät det tina, småputtra ett par minuter, vartefter jag knäckt i
  • två ägg som fick pochera sig i såsen (dvs rör INTE om dem, om du inte promt vill ha grynig äggröra, istf milt krämig gula)
Efter si så där 7 minuter fick jag mat, den här
Nu är jag mätt och handlingskraftig igen och ska bara hälla upp en kopp te, så ska jag baske mig betvinga ett elektroniskt ansökningssystem SAMT tömma inboxen före 16…
Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s