Kärlek på tunnelbanan

Han berättade att han via webben kollat platsantalet på en sportarena de besökt. ”Så många! Det kan man inte riktigt tro, men det är klart, det är stora läktare där”

Hon berättar om sitt nya gym: ”Ja trappmaskiner är effektiva, man jobbar upp benstyrkat snabbt”

Sen pratar de om att beställa klipptid tillsammans – det blir ju mycket trevligare

Hela tiden med ögonen hos varandra. Hela tiden med händerna upptagna tillsammans, lite diskret.

”Hej då vännen” sa hon och gick av för sin tid hos sjukgymnasten

”Vi ses snart” sa han och reste vidare.

Kanske var vi flera som berördes av att sitta nära denna milda eld. Lite avundsjuka att det inte var vi själva, men mest glada och hoppfulla.

Kärlek är bra, och den är inte bara för 14 åringar, eller för den delen 31-åringar.

Paret i min vagn var bra mycket mycket äldre än så. En bra bit över 70 skulle jag tro…

Själv gick jag från tåget med tankar som dansade på lätta fötter och ögon som hade tid för en uttråkad 1,5 åring som kom i min väg. När han förnöjt vinkade hejdå till den främmande glada tanten tänkte jag att lycka förökar sig genom delning….

Lycka till med din dag!

Läs även andra bloggares åsikter om kärlek, gemenskap, tunnelbana, lycka, glädje, tant

Mitt hjärta ler

…. här i den lilla skokartongen mellan skogen och vattnet.

Det är så härligt att komma hit. Jag har packat upp, gett valpen mat, och mig själv. Tagit in pelargonerna, som stått ute under min tid i stan.

Lyssnat sporadiskt till P1s födelsedagsprogram om Nelson Mandela (den mannen är ännu ett skäl för hjärtat att le, läs till exempel den kloka Witchbitchs inlägg (fast jag är inte lika impad som henne av Camilla Lundberg, utan vill hellre påminna om alla riskdagsledamöter från s, v och mp som hela tiden visste hur de skulle rösta om FRA-lagen).

Solen lyser lite kvällsmilt. Nu tar jag valpen och ger mig ut på min dryga tvåtimmars promenad i skogen.

Tänker jag kommer hem lagom för att ta mig en fika med grannarna. Eller ett kvällsdopp. Eller läsa vidare i min deckare.

Livet är inte det värsta man har. Och NU börjar min ensliga semester på riktigt

Jag hoppas verkligen att du som läser också får några eremitstunder, att lata dig, vifta med tårna i vattnet, gräset eller på asfalten – det som passar dig bäst.

Själv vill jag avsluta kvällen med en sommartradition – måla tånaglarna. Målade tånaglar utmärker i

min värld en sommarledig mamma. Alternativt röda gummistövlar om det är en regnig sommar.

Kram på dig!

Läs även andra bloggares åsikter om lycka, semester, mamma, tånaglar, gummistövlar, eremit, lat, tår

Lycka!

Ett litet bonusinlägg kommer genast.

Barnen har redan börjat feja! Bonuspoäng så det skriker.

11-åringens beting är hallen. Hon skurar just med rotborsten och sjunger samtidigt ”I´m cleaning in the hall, just cleaning in the hall…” till melodin från ”Singing in the Rain” med ”Tidi-di-di-di-di, tidi-di-di” och allt.

Och någon annanstans har 13-åringen redan röjt klart och har sammanbitet slagit sig ner med matten.

Ibland är livet helt perfekt. Fast städningen väntar som en arg varg…

Todeloo! Nu ska jag oxå ta itu med mitt…

Läs även andra bloggares åsikter om Lycka, städning, rotborste, Singing in the Rain