Jubel i DN

Det gäller att tänka positivt i politiken. Och några som är bra på det är DNs nyhetsredaktion.

Mona Sahlin har tappat 372.000 väljare på ett år

jublar förstasidan.

Jag vill inte på nåt sätt förringa det som hänt. Men riktigt sant är det nog inte. För ett år sedan hade (s) en extermt hög sk ”mobiliseringsgrad”. Många som inte röstade förra valet angav då att de tänkte rösta på (s).

Tvärt om var det till höger. En stor mängd borgerliga väljare från 2006 sa då att de inte tänkte rösta alls.

En stor del av förändringen handlade alltså inte om förflyttning mellan blocken, utan snarare om kampvilja, känslan av angelägenhet. Och det är inte mindre viktigt. Vill vi ha en annan regering måste de som har hjärtat till vänster välja att rösta. För många av dem/oss är själva valhandlingen, att rösta eller inte rösta, ett politiskt ställningstagare. På högersidan ser det inte riktigt likadant ut. Högerns väljare tar för sig. Också här. De gör sin röst hörd och tar tillvara sina rättigheter.

Passivitet är farligt. Den låter högern triumfera. Den bereder väg för partier som Sverigedemokraterna. Högt valdeltagande är både en viktig pusselbit för att kunna få en röd/grön regering och viktigt i sig. Det är viktigt att alla känner att de spelar roll. Att de har inflytande. Att det lönar sig att lägga sig i.

Under rubriken kan man läsa intressanta saker som tydligen inte passar som rubrikmaterial.

• Skillnaden mellan blocken är trots allt nästan 10%. Trots att det varit synnerligen rörigt inom oppositionen. Trots att ekonomiska kriser alltid (åtminstone i chockfasen) har en tendens att gynna de som leder ett land – yttre faror får oss att stödja dem som måste leda landet.
• KD ligger fortfarande nära 4% spärren och de två andra småpartierna på högerkanten har det inte heller för roligt.
• Ingen nedgång inom oppositionen är statistiskt säker.

Och ytterligare en tankeställare får jag då jag ser resultatet av DNs opinionsmätning på nätet. M får här en  mycket större andel än i den ”riktiga” opinionsmätningen. (s) däremot bara en fjärdedel (11%). Jag tänker att det säger en hel del om vilka åsikter som känner sig hemma på DN – och hur objektiv nyhetsrapporteringen i denna så tongivande tidning är. (Ta förresten en titt på grafiken till artikeln, som vid en snabb titt antyder att Reinfeldt har övertag och Mona är i underläge, han till vänster i bild (alltså först/överst som vi tenderar att tolka bilder) och hon till höger. Hm. Hur är det naturlig logik..?)

Läs även andra bloggares åsikter om högern, moderaterna, socialdemokraterna, opinionsmätning, opposition, valhandling, soffligare, hjärtat till vänster

Han har gjort det IGEN!

Psyk/bryts tema är ju

”Alla genier är psykiskt instabila”

Har inte riktigt tänkt färdig på det, men kanske är det så.

Jag har nog alltid tyckt att det verkar slitsamt att vara geni på många sätt, och det där är väl ett av skälen. Det måste i alla fall vara ensamt. Därför är det inget ödmjukt med mina uttalade ambitioner att vara icke-genial. Jag är bara bekväm av mig.

(Missförstå mig rätt. Jag har  absolut ambition att vara fantastisk och underbar – åtminstone i någras ögon. Och så småningom, endera dagen är jag nog beredd att inte bara satsa på att vara det så där allmänt och i relation till folk som strängt taget inte vet bättre, alltså t.ex. mina föräldrar och barn. Men geni – nej usch vad svårt det verkar)

Psyk å andra sidan (som är oomtvistligt underbar och fantastisk, det har jag allt lagt märke till) han är i alla fall snudd på geni. (Du är i riskzonen Psyk lille – hojtar ÖVERJAGET hjälpsamt)

Det tänker jag efter att ha läst det här

Jag som verkligen känner mig politisk så det sprakar emellanåt, jag tycker regelbundet att jag borde skriva fler politiska inlägg. Och jag försöker allt. Men till min stora förtrytelse blir det mest småputter och allmänt tant-mys.

Jag som är SÅ ARG och har så mycket att säga om den där gräsliga högerpolitiken som drar genom landet som en farsot. Varför blir det inget? Inget bra i alla fall. Så jag muttrar och refuserar…

Det är som att skriva glada dikter. När jag försöker blir det bara platt och banalt.

Men det gör kanske inte så mycket när man har så kloka vänner.

Sluta läs hör OMEDELBART och klicka dig genast iväg till Psyk/bryt. För säkerhetsskull lägger jag länken en gång till. HÄR!

ÖVERJAGET är för en gångs skull stum av beundran och gör vågen under tystnad. DET ÄR SÅ BRA!!!

Läs även andra bloggares åsikter om Psyk, Sven Erik Littorin, Littorin, arbetsmarkandsminister, Arbetsförmedling, arbetslösa, utförsäkrad, apati, högern, högerpolitik, högerspöke

Papphammar

Jag hade tänkt publicera det här filmklippet som en kommentar till min tillfälliga ”radioskugga” här på bloggen.

Men då jag hittade det och såg titeln, ”Ensam är stark”,  kom jag i beråd; det är ju oxå en hemskt bra kommentar till högerregeringens politik. (Fast inte väcker de samma ömhetskänslor som lille P).

Så hur ska jag kunna välja?? En idé är att lansera det som en kommentar till båda samtidigt, men jag vill ju helst inte att ni ska koppla ihop mig med de där högerspökena.

OK! Först tänker ni på mig i början, trill trill. Sen när det blir helt kaotiskt, då är det Reinfeldt och kompani.

Läs även andra bloggares åsikter om pappahammar, trilla, högern, regeringen, Reinfeld

Höstkväll i Husby

Det är en tisdagkväll – efter vintertidens inträdande – så det är väl inte beckmörkt då klockan är 17 och det är dags igen. Som många kvällar förr har några socialdemokrater från Järvafältet stämt möte på Husby torg.

Vi är här med små lappar, enkla enkäter, för att fråga Husbyborna vad de vill med sin stadsdel.

”Hur kan Husby bli bättre?” och sen plats för tre förslag eller synpunkter.

Förvånande många svarar: Jag gillar Husby – se bara till att vi kan bo kvar.

I Husby slog nämligen högerns bostadspolitik och människosyn ner som en bomb ett tag sedan då hyresgästerna i ett av stadens bostadsbolag fick ett brev hem.

”Ditt hus ska renoveras – och du måste flytta” var rubriken. Så hanterade högern det som var tänkt att bli nåt bra för Husby, med närdemokrati, renoverade hus och mer självbestämmande för Husbyborna. Hela iden med en vision för Husby – och hela Järva – sköts i sank.

Nu har många månader gått och kanske har högern, i alla fall tillfälligt, tagit sitt förnuft till fånga. Man har backat och säger sig nu vara beredd att lyssna på vad de som bor i Husby själva vill.

I våras och somras var det lätt att få några minuter av samspråk av nästan alla – det blev många förslag insamlade och många bra samtal.

Nu är hösten här, frosten lurar bakom hörnet och det är mörkt. Människorna skyndar mot värmen inomhus. Dessutom har ett nytt slag alldeles nyss drabbat stadsdelen – i det mord som tagit livet av en platsens unga män. Som om inte det var nog har omvärldens fördomar, slafs och misstro gjort bördan ännu tyngre med förflugna påståenden och fördomsfullhet utan grund.

Vi pratar om det, uppgivna och arga. ”Fattar de inte vad sånt kostar.” Inte ska något sopas under mattan, men när påståendena är fel, när de saknar grund blir ju resultatet att det ännu en gång inskärps: ”Det spelar ingen roll vad du gör, vem du är. Vi drar er alla över en kam. Det är lika bra att leva upp till våra fördomar.”

Varför reagerar bara vi! Samtidigt vet vi att det pågår arbete att uppmärksamma det som hänt. Precis som då något liknande hände inne i staden för något år sedan håller några av hans vänner på att ordna tillfällen till manifestation och minne. Vi vuxna är eniga om att inte störa dem, att låta dem visa världen vad de kan. Vi pratar om hur vi hoppas att människor sluter upp på manifestationen, att det blir tydligt att förortens barn är lika viktiga…..

Några dagar senare vet jag fortfarande inte tid för det som planerats, men det har hänt andra saker, både bra och dåliga. DN har publicerat en mycket bra ledare i frågan och på olika sätt verkar en reaktion vara på gång mot hur olika människors liv och död uppmärksammas. Samtidigt har MUF, högerns ungdomsförbund – enligt min mening – bestämt sig för att försöka ta poäng på eländet.

Det får mig att tänka två saker: Ingen ska påstå att mitt parti har gjort allt rätt eller tagit förortens underläge tillräckligt på allvar, men det högern, anförd av moderaterna, nu håller på med är en politik och ett ledarskap så genomdåligt att det saknar motstycke, med nedmontering av skola, fritids, ungdomsgårdar och förebyggande. Samtidigt som man utarmar polisen och talar om att riva husen.

Och dessutom: respekten har fått oss alla att avstå från att ropa slagord eller försöka knipa poänger i dessa situationer, vare sig offret är från innerstaden eller förorten. Men tydligen tycker inte MUF att respekten väger lika tungt i Husby som på Kungsholmen. Missförstå mig inte – jag har djup respekt för att man kan ändra uppfattning och göra saker bättre (ett exempel: om moderaterna verkligen menar allvar med att dagisgrupperna ska minska och gör slag i saken har de min stora respekt och tacksamhet – Välkommen i klubben, det är inte för sent att bättra sig!) och kanske är MUFs utspel bara ett klumpigt sätt att uttrycka äkta engagemang. Men jag blir ändå less – låt oss med alla våra politiska ambitioner backa undan lite och ge dem de verkligen handlar om lite utrymme, lite mer att säga till om. Kom inte genast med klämkäcka ord utan konkret innehåll…

Läs även andra bloggares åsikter om Husby, höst, mord, högern, respekt

Ibland så går det upp, ibland så går det ner

Ja så är det ju. Både i det stora och det lilla livet.

fast nu känns det väl mest som det går runt, runt, runt.

Några små rapporter

1. Jag ser inte så värst mycket. Tappade en lins häromdagen. Det var lite höstblåsigt, och jag fick in nåt skräp i ögat. Och då tänkte jag att ”äsch – det kan ju gå.” Och tog ut linsen. Vips blåste den iväg. Hade en gammal reservlins – men insåg att nu har jag reserver i bägge ögona (jag har hårda linser, inte några såna där mjuka man köper i storpack.) Glasögonen är också urgamla, så de funkar sådär. Ja, det var bara att lomma iväg till optikern och beställa nya linser. Där rök några tusenlappar. Hå hå
2. Det bakas bullar. Det vankas barnkalas om någon vecka och jag ska naturligtvis jobba mer än på länge just nu. Så så fort jag har en minut över har jag inte det. För det ska bakas.
3. Man borde skriva något klokt och genompolitiskt om världsekonomin. Men jag känner mig bara matt och har svårt att ens börja försöka förstå det som händer. Gör någon det egentligen?? Det får bli kortkort: Vinsterna privatiseras och förlusterna förstatligas. Här är det på plats med ett bibelcitat: ”Denna världens barn är listigare än rikets barn”. Kunde inte sagt det bättre själv.
4. Men som vi är i Tant Mittipricks hus (Där taket är golv och golvet tak och allt är precis tvärt om) kan man en morgon få höra en hög chef i världsbanken säga: En oavvislig punkt i räddningsprogrammen måste vara att skattebetalarna som nu får vara med och betala räddningen också måste få del av de framtida vinsterna. Men va! Allt är verkligen upp och ner..
5. Eller så ska man kommentera alla politiska förvecklingar och debatter i landet. Vem vinner, vem förlorar? Kan någon förklara hur det kan komma sig att människors förtroende för högern ökar mitt i denna röra? Sist det var kris klarade de inte att reda ut det själva. Nu gitter de inte ens be om hjälp. Hjälp!!! tänker jag matt
6. Jag har inte ens hunnit redovisa att jag faktiskt genomförde utmaning två – kollonilotten… Den är i alla fall grävd både på bredden och längden, jag har till och med gjort ett inlägg om det. Fast inte kommit ihåg att liksom formellt stämpla ut den, men hallå Majsan! härmed vill jag anmäla att jag faktiskt gjort det. Och sen för det – för det tredje – eller sjunde
7. Utmaning nr 3!! Hann jag inte ens tänka ut innan den liksom anmälde sig själv:                  GROVKÖKET. En obeskrivlig röra av tomma PET-flaskor, fulla PET-flaskor, hundmatsförråd, andra hundtillbehör, specerier i reserv och städpryttlar. Där hade jag nog inte tänkt röja just förra veckan. MEN om man inte skruvar på locket på 5L dunken med golvsåpa och sen råkar putta ner den från hyllan (där man ställt den lite på trekvart i stället för att ställa in den i den hylla där städprylarna ska stå) då man ska hämta nästa förpackning vetemjöl (bakningen ni vet). Då löser sig prioriterandet kemiskt – kan man säga. Inte har jag sorterat igenom varenda pryl. Men jag har i alla fall sorterat det som var genomdränkt med såpa (inklusive alla familjens bakförkläden, som av någon oförklarlig anledning hamnat på golvet där – numera nytvättade hela högen) Sorterat in alla Petflaskorna i kassar (tomma) och in under skåpet (fulla). Golvet är fritt från lort, utspilld såpa och hundmat. Och medan bullarna jäser ska jag röja hyllan där inne. Och i den andra hyllan (speceriförråd, skoputsdonsförvar och städskåp….vadå ovanlig kombo???) är det faktiskt riktigt god ordning…. Så jag anser mig nog klar med även den.
8. Så småningom återkommer jag med mer ordningssamma och mer uppstrukturerade inlägg i strikta ämnen som a) allmänt pjoller från mitt lilla liv – b) seriösa analyser av världsläget och c) hundens öden och äventyr. Kanske till och med riktiga utmaningar – inte bara de som – bokstavligen – faller över mig… Men just nu är mitt liv så här
9. Och om någon undrar: Jo tack!! jag mår riktigt bra faktiskt. Är bara lite yr av allt som far runt i höstvindarna, livet och världen i stort. Men trots allt – eller mitt i alltihopa mår jag förvånansvärt bra. Tycker människor är allmänt trevliga, eller har all anledning att var sura och tar inte åt mig så värst. Märkligt. Är milt lycklig över alla nya kontakter och otroliga människor jag stöter på här i bloggosfären – detta för mig nya land (Och skitstövlarna, dummhuvudena – jag dom behandlar jag som luft. Hur gick det till – när lärde jag mig det???) Tror bestämt det var år sedan sist jag gick omkring och trivdes med inget speciellt. Och jag är inte ens kär. Utan bara ganska nöjd :

Här känner jag att jag ÖVERJAGET – mig nödgad att ingripa: Först och främst – hon är inte ironiskt. Hon är nog faktiskt nöjd och tillfreds. Jag tror inte hon är sjuk heller. Inte så där tillkämpat gemytlig som man kunde befara när man läser det här. Nej faktiskt inte. Men hon håller nog inte heller på att bli en arrogant typ – hoppas jag. Ni vet en sån där som häver ur sig floskler till andra som känner annat. Och för Guds skull (jo hon vill verkligen, ni vet HON allts ursprung – ha detta sagt:) Påminna alltså för Guds skull inte den lilla människan om detta smått bisarra utbrott av nöjdhet när det inte längre är dylikt. Om nån dag eller så – eller nästa vecka. Eller om lagom till nästa mens. Eller då hon glömt ta medicinen. För man måste få ta sina pauser. Men endera dan dimper hon – platt fall- på nosen igen. Och blir sitt vanliga svartsynta morrande dinosaureijag. Eller en våt fläck. Eller inte, vad vet jag (jo jag är allt lite yr jag med) Men se så lilla människa – ”Allsång på skansen”???! Nån måtta får det väl ändå vara på glättigheten. Marsch ner med sig och baka bullar nu….

Läs även andra bloggares åsikter om gaspermeabla linser, DAMP-tantsutmaning, världsbanken, kris, världsekonomin, förstatliga, förlust, privatisera, vinst, högern, bullar, andra bullar

Jaha. Nu har de kommit överens om FRA

Och alla borgerliga rättar in sig i leden

Vi sossar tycker som vi gjort hela tiden….

Läs även andra bloggares åsikter om FRA, sossar, borgare, högern

Läget

• Mammamumrik har badat i Mälaren
• Mammamumrik har tokskurat köksgolvet och såpat in det
• Mammamumrik har lockat hem den djupt förorättade katten (som hon dagen innan klippt klorna på)
• Mammamumrik har hittat det första riktigt goda färdigmarinerade hon någonsin smakat, och grillat det alldeles lagom
• Mammamumrik har sovit 11 timmar i sträck
• Mammamumrik har en nöjt knorrande valp vid datorn
• Mammamumrik har konstaterat att inte allt – kanske inte ens hälften – av det nyplanterade givit upp och dött
• Mammamumrik är tokolycklig över vad

1. Regeringen gör med sjukförsäkringen
2. Stockholms borgare, med fp i spetsen, gör med förortsskolorna
3. Samma människor gör med dagisen, förlåt förskolan
4. Militant vänster ger högern ”rätt” att göra genom att bete sig som lika stora svin som högerextremisterna

Mammamumrik tänker ta sin valp, sina hemmavarande vildänglar tända grillen och inse att de stora eländena finns kvar även på måndag, och att hon bekämpar dem bättre utsövd , mätt och utvilad.

Ikväll kan hon inte göra något åt dem, mer än sörja i ensamhet. Och det ändrar inget

• Mammamumrik känner sig nästan onödigt förståndig, och undrar hur länge det kommer att vara

Läs även andra bloggares åsikter om högern, grilla, plantera, skola, förskola, högerextremister, vänsterextremister

En fundering på avstånd

Mammamumrik vandrar och har inte hängt med. Men har nu lyckats koppla upp och koppla av med lite favvobloggar. Den som vanligt kloka (och vackra) Johanna Graf upplyser mig om att regeringens stora ”Nu ska vi bevisa att folk fuskar”-projekt är klart och visar att 94% av utbetalningarna är rätt.

Det som blivit fel beror till drygt hälften på fel hos myndighetspersonerna och till knappt hälften (alltså 2-3%) på fel hos den som begärt hjälp.

Hm. Först blev jag så heligt förbannad på dem, allt skitsnack innan. All desinformation om vad de minsann ”visste”. Alla pengar (slöseri med skattepengar – jo jo – sånt är de bra på högern!!) de använt till att utreda.

Men sen backade jag den känslan och ometiketerade den från helig till ”fort-men-fel”-slentrian. För om någon annan gjort en sådan utredning hade de alltid avfärdat den som fel, inkompetent osv. Nu är det deras egen bebis. Om det är inkompetent genomfört – tja då har DE varit inkompetenta. Hi hi! Man tackar och niger.

Och påminner om det gamla ordspråket ”Be careful with what you wish for. You might get it!” Låt oss alla heja på regeringen och uppmuntra dem att undersöka fler av sina truismer. Det kan bli riktigt roligt. Så var så god Mr Borg, sätt sprätt på mer av mina pengar! (jo just mina – Mumrikan är sk höginkomsttagare och betalar rejält med statsskatt. Numera med ett ännu bredare leende på läpparna) När de kommer till så god användning måste man vara nöjd. Mer än nöjd

Läs även andra bloggares åsikter om bidragsfusk, Anders Borg, högern, myndigheter, statsskatt

Tant har blivit bortskämd!

Mammamumriken är trött. Inte kom hon i säng då hon – allt för sent – loggade ut heller. Inte då! Nej mitt i natten planterade hon om blommor. Dom hade blivit stående för länge och var på väg att döden dö. Inget gör tanten så skamsen som då hon skaffat saker och sedan låter dem förfalla. Men i alla fall. Dumt var det.

Och så har hon blivit bortskämd tanten. Med den mystiska webbens interaktiva sida. Att ni kommenterar och så. Jag som trodde att jag inte brydde mig om någon läste. Det löjliga är att det gör ni ju…. Deffinitivt tillräckligt många för att jag nästan känner mig som att det bland alla träffar finns den där lilla hängivna skaran jag hoppades på. Ansvaret känns dock tungt. Jag menar, vad tycker ni är kul?? Så när det inte kommer kommentarer på ett dygn blir jag orolig. Trots att det är ganska gott om besök. Tänk om de har tråkigt oroar jag mig…

Är det:

• Recept
• Tantens tankar om allt möjligt
• Sanna bilder ur tantens liv (får dock bli verbala – jag har inte tänkt presentera familjebilderna här)
• Påhopp på regeringen eller andra delar av högern (specificera)
• Praktiska tips

eller nåt helt annat

Eller behöver jag helt enkelt lära mig illustrera bloggen?

Just som jag skriver detta inser jag att inlägget kan generera problem… Ni kanske har bättre för er än att ha åsikter om min nybörjarblogg. Eller tycker att överaskningar är roligare än det man bestämt…. Och jag som är så gensträvig. Som minst hälften av gångerna jag ber om, och får, råd gör precis tvärt om. Ischlo pischlo som Kenny Starfighter brukar säga. Vad gör jag om ni inte tycker om sånt jag gillar att skriva om. Tycker jag egentligen om demokrati. Eller blottas här en läskig despot som gömmer sig i garderoben… Vi får väl an se

Och eftersom jag inte kan göra så där stiliga omröstningar (L om du som genom ett under läser detta kan du väl berätta hur man gör – om det inte är toksvårt) så får ni helt enkelt skriva en kommentar med vad ni tycker. Kom helst inte på att det ger er helt fria händer att komma på egna kategorier.

Men bara om ni vill. Pliktbesök är strängeligen förbjudna på denna blogg. Pliktkommentarer oxå. Denna blogg är tillängnad vardagslusten. Någon ordning får det allt vara…

Läs även andra bloggares åsikter om Säng, blommor, plantera, interaktiv, kommentar, hängiven, ansvar, tråkigt, recept, tankar, sanna bilder, regeringen, högern, tips, överraskning, Kenny Starfighter, gillar, demokrati, despot, garderoben, omröstning, tycker, plikt, lust, vardag, ordning

Oj va många

ni är som har varit in idag. Och jag som inte skrivit på flera dagar. Nå jag har storartade planer.

Håll ut så ska här minsann komma inlägg om

• Fostran till fjolla
• Varför Fantomen är en DAMP-tant och borde komma ur garderoben (började hos Tant Rasch, men tänkte utveckla lite)
• En synnerligt fin present
• Recept på GOD kyckling – och ganska rationell (om än i många steg)

Ska bara skura lite först. Har inviterat live handikapphjälpmedel (alltså goda vänner i rollen som gäster) imorgon. Så nu blir här fejat

Och vem vet – jag kanske kan hinna med något påhopp på regeringen om jag funderar lite under städningen (som ju alltid varvar upp mig i lätt desperation, varvid jag helt naturligt kommer att tänka på högern…)

Läs även andra bloggares åsikter om fjolla, Fantomen, högern, DAMP-tant, garderoben, handikapphjälpmedel, present, kyckling, regeringen