Hej igen!

Eldkvinnan väckte bloggen ur sin törnrosasömn

Tack rara lilla människa. Jag har gjort mitt yttersta, men min lilla människa har varit synnerligen svårpåmanad

Jag har helt enkelt haft fullt upp. Förhoppningsvis kommer ni att få en aning om med vad under rubriken ”Medan bloggen sover” längre fram

Men jag kan säga med en gång att jag till och från under bloggens komatösa tillstånd riktigt grubblat på vad som uppehåller mig. Här följer en kort lista på vad jag sysslat med

• Frusit
• Petat näsan
• Varit å lokal – helt förvirrad och malplacerad trots synnerligen trevligt sällskap och allmänt goda förutsättningar
• Ojat mig över ond fot
• Slagits med kniv (NEJ det är faktiskt inte alls så dramatiskt som det låter – jag misstänker att tydliggöranden må följa på denna punkt)
• Gosat med blandade vildänglar
• Gullat med gullehunden
• Fjäskat för kattdamen (och smugit mig till gos och gull där med – fast det skulle hon aldrig medge)
• Deltagit i ett flertal utredningar o dyl (ja ja – mer om även det senare)
• Ångat hemmet (jo det fortsätter i ny variant)
• Fått ordning på eftermiddagsdoserna
• Låtit tiden gå utan att driva på sig
• Masat sig upp för morgonpromenader med ovan nämnda gullehund
• Försökt få ordning på nya rutiner
• försökt se till att sova minst 7 timmar per natt
• Återhämtat mig efter pruttdagen
• Häpnat över hur mycket alla skriver (just nu 417 olästa inlägg i Googlereader – och jag gillar ju att läsa er. Hjälp, vad är det som händer??)
• På ett närmast ohyfsat sätt avvisat en god andel av dem som ringer. Inte bara intet ont anande telefonförsäljare – utan även människor jag verkligen tycker om – jag hinner inte med dem heller.
• Skjutit upp allt som inte oundgängligen måste hanteras.
• Lagt obskyrt mycket patiens
• Varit för upptagen för att hinna lyssna på spotify, läsa hundtidningar eller se mina inspelade favvodeckare

Det är ett snärj kan jag säga – timmarna räcker helt enkelt inte till! Jag tror att det är årstiden. Ni kan möjligtvis lagt märke till ytterst lågmälda antydningar till min tveksamhet till den aktuella tidsperioden, t.ex. här , här, här och här. För att inte tala om här, Jag uthärdar helt enkelt. Och det tar på krafterna, kan jag berätta.

Och nu måste jag strax släcka – 7 timmar till den snortidiga morgonpromenaden är alltför snart (betänk att jag är en svårväckt sort, måste upp ett tag innan jag förmår gå ut. Jag ska bara lägga lite patiens först. Och markera alla olästa inlägg i GR som lästa!)

Men vi ses. Om jag inte kommer bort. Man kan göra det mitt i värsta vårvintern.

Bildutmaning från den formidabla Frk F

Hon är tillbaka, och – som det verkar – i fin form. Skönt. Det har känns som vi DAMP-tantsdinosaurier är mer flockdjur än man visste. I stort sätt har vi alla stånkat, stönat eller moltystnat oss igenom den senaste tiden. Men det ska väl vända. Tror jag möjligen för det mesta.

Vanligtvis pålitliga källor som Valröss och ÖVERJAGET försäkrar det, och då måste även mitt vacklande håhå jaja-själ ta fasta på det.

Fröken frågar i en kommentar om jag gitter en utmaning som hon lagt i sitt senaste inlägg. 6:e bilden i den 6:e mappen ska man fska upp och göra ett inslag om.
Jamen det var ju bra – tänkte jag (för att inte tala om ÖVERJAGET). Då behöver jag ju inte komma på nåt själv, det är bara att följa instruktionen. Så praktiskt. Kunde man tro…

Det är dock ett problem med saken. Det has inga mappar… Det has bara en attans massa bilder i en enda mapp i biblioteket. Bilderna ligger iofs på rullar. Hälften av dem tillhör en eller annan vildängla. De går bort – det var ju mina bilder det handlade om. Nå om vi nu ponerer att jag tar den 6 bilden i den 6 e rullen som är min. Tja då kommer nästa problem:

Jag är en synnerligen fantasilös människa!

Mina bilder föreställer egentligen alltid samma saker: Mina barn eller Min hund eller Min katt (samt då och då – undantagsvis Mitt hem – Min låda mellan skogen och havet – Mina växter.

Överenskommelsen med vildänglarna lyder ju – inget på bloggen som vi inte accepterat. Så jag får fundera. Vi får se.

Men gitter det gör jag. Särskillt med Frk Fs påhitt

Läs även andra bloggares åsikter om bildutmaning, mappar

Drama i förorten

Fel katt, men precis så här var det

Oj oj oj sån dramatik här varit.

Eftersom jag ska upp om 6,5 timmar får det gå fort – men jag måste ja berätta. Debreifa liksom.
Jag kom hem ytterligt sent efter en väldigt blandad dag.
Några pissstunder. Några helt utmattande stunder. Men oxå några riktigt fina.
Bland annat överraskade jag en medmänniska (och mig själv) med äkta generositet. Jag avstod nåt. Han blev VÄLDIGT glad. Kändes bra.

Så hem kom jag alltså. Glada vildänglar (utom minstan – för hon sov.)
Och dom hade städat! Huset såg inte ut som ett bombnedslag. Helt sagolikt!
Glad hund (så klart – han tycker allt är BÄST! Särskilt gammalt kattbajs)

Men var är kisse? Inte hemma…
Jag hinner inte berätta nu – men kissen min har haft en tendens att ge sig av på lite större äventyr än hon mäktar senaste tiden.

Jag tar vovven och vi går ut och letar.

När jag kommer över vägen och tvärar fältet bakom ser jag en stor biffig kamphund (jag har inget generellt mot dem, en av vovvebästisarna är en sån – men hon är SNÄLL)

Den här var lös och en vettskrämd kanin kom farande. Nå husse kopplade hunden innan vi kom och de gick därifrån.

Väl framme där de varit (ropar, lockar hela tiden) hör jag ett mjau som egentligen är ett yyyyl. Omisskänligt för min katt.

Men var är hon??!?
Efter en bra stund inser jag att hon är ovanför. 7-8m upp i en tall. Uppjagad. Vettskrämd.
Efter mycket om och men tog hon sig ner ur trädet och lät sig nådigt bäras över stora vägen. Hon fick en hel påse av godaste mjukmaten, och nu sover hon hos mellanänglan.

Och jag måste oxå sova!
NU!!

Näää

Jag är inte någe roligare idag heller. Och Frk F har beskrivit hela tillståndet så totalt och fullödigt

Så ni slipper mer av mig just nu

Läs även andra bloggares åsikter om blä, mutter, tvi

Comfort food – julspecial. Nu med lever!

Ja jag tänkte att det var lika bra att varna redan i rubriken – eftersom några i läsekretsen inte äter kött

Men det gör vi! Gärna råbiff! Ju blodigare desto bättre. Och pölsa – det är himmelriket det – fast det kändes rejälare då det kallades ”Lungmos” – ärligare på nåt sätt. Eller hur?

Ja men ÖVERJAGET lilla. Vi har ju pratat om det här. Delar av läsekretsen är lite känsliga på den punkten

Känsliga? Ah – du menar klena! Mycket kan man säga om hennes små kamrater, men knappast att de verkar klena…

Hysch på sig ÖVERJAGET. Vi går till receptet med en gång

Mumrikans bästa kycklingleverklet på en höft:

• 1 – 1,2 kg kycklinglever (Ja! det är en STOOOOR sats)
• 3 rödlökar
• 5 klyftor vitlök
• en skvätt av t.ex. portvin, madeira, sherry eller konjak om man har) (En stor skvätt, mellan 0,5 och 1 dl)
• rosmarin och salvia efter smak (jag tar ett par matskedar tillsammans – eller mer)
• rejält med nymald peppar – helst en sort som heter 5 peppar ( alla pepparsorter/inget salt)
• 300 gr -  500 gr smör
• 3 – 5 dl vispgrädde

Ta några klickar smör och bryn lätt. Stek löken och vitlöken på svag värme (ska bli lite brun men inte hårdstekt). Tillsätt kycklinglevern i omgångar. Den ska puttra – gärna under lock tills den är helt genomstekt (viktigt viktigt – magsjukevarning. Kycklingbakterier är ruskiga saker)

När all lever är stekt lägg den o löken i en gryta. Häll på skvätten. Värm över kokpunkten (ska man bli full – så inte av leverpastejshots i alla fall). Klicka i smör i bitar, så det smälter. Häll på vispgrädde (jag börjar med 300 gr smör och 4 dl grädde ungefär – sen späder jag mer vid behov) Mixa med en stav eller i foodprocessor. Salta och peppra efter smak (kör i en sväng, blanda ordentligt och låt stå en liten stund innan du smakar av).

Ställ kallt (jag ställer den ute – men då får man ”kattsäkra” ordentligt för det här ät GOTT)

Dela den enorma satsen i plastpåsar  ( en dagsförbrukning i varje). Eller om du vill vara riktigt pysslig: spritsa den i såna där muffinsstora metallformar och styckfrys (bra gebortgrej)

Bra för humöret på många sätt:

Gott

Nyttigt (lever är värsta vitaminbomben)

Fett (gör hjärnan glad)

Inga kolhydrater så längt ögat når (vem har sagt att man måste ha bröd till leverpastej – bred den på tex endiveblad, eller ät med sked!)

Läs även andra bloggares åsikter om lever, kycklinglever, 5 sorters peppar, rödlök, lyxliv, julgodis

Tvärvägra!

I dag gick jag i baklås.

Jag hade tänkt vara hemma och jobba, göra lite ärenden och städa. Men det räkte med en blick ut genom rutan på hällregnet så bestämde jag att

NEJ!

Jag kände hur orken bara rann ur mig. Så jag har legat i sängen i princip hela dagen och tittat inspelade avsnitt av diverse favoritserier:

• Ugly Betty
• CSI
• Numbers
• Criminal Minds

Och så har jag ätit hembakat bröd med fikonmarmelad och getost eller hemagjord leverpastej och ättiksgurka. Och druckit baljor med the.

Lite slött har jag konstaterat att ”alla andra”, dvs ett antal något yngre, eller jämnåriga vänner under dagen i skift betat av diverse luciatåg.

Tänk att i nästan 15 år var lucia en hektisk tid då linnen skulle fixas och lampor/batterier i ljuskronor kollas och i förekommande fall bytas. Rätt många år var det ohyggliga mängder – med tre ”lucia-aktiva” vildänglor. Jag kan inte säga att det känns sorgligt att den tiden är förbi (och det trodde jag nog det skulle göra) Men det känns väldigt definitivt och påtagligt.

Jag har tänkt lite lojt att ”bara det slutar regna ska jag” göra de där ärendena, städa, ringa en hundkompis och linka ut, ta itu, jobba.

Men NÄ! Det slutade inte och jag kom inte igång. Tycker jag

Men när jag tänker efter har jag:

• Fixat med en av vildänglornas kassa mobil – vi får äntligen en ny efter sju sorger och åtta bedrövelser. Hurra. Äntligen en människa som vågar göra en reklamation på reklamationsavdelningen.
• Letat rätt på min ADHD-utredning som jag hade förlagt (höjden av DAMP-tanteri – eller hur ; -)
• Ringt för att få tag i ett annat diagnos-relaterat papper som ÄR borta
• Fixat flera saker för jobbet (och eftersom jag jobbat från tidig morgon och halva natten i stort sett varje dag förra veckan är det helt ok)
• Damsugit stora delar av huset och skurat kök och hall
• Tagit hand om flera stora säckar hundmat och några små (Frolic mm som vi har som godis) Samt ett stort rådjursskrov som skulle brytas i mindre bitar och frysas in.

Nu när jag skriver om det får jag liksom syn på att jag fått en massa saker gjorda. Fast jag har gjort dem lite bakom ryggen på mig själv, så att jag inte märker av det så värst. Det är ganska skönt att göra så, dela upp det i små bitar som man nästan hinner bli klar med innan man fattat att man börjat. Men det kräver att jag  verkligen påminner mig om vad jag gjort för att inte få hyperdåligt samvete för att jag är så lat och förskräcklig.

Jag känner i hela kroppen att jag verkligen är så lycklig att jag haft tur och lite skicklighet att hitta ett jobb som tillåter sådana här dagar undantagsvis. Inte när som helst – för där är många ”måstedagar” då jag i princip måste jobba även om jag är sjuk. Men just det, och de många långdagarna, gör att jag faktiskt kan vara hemma ibland – om jag ändå bara skulle fnulat runt på kontoret. Egentligen tror jag inge normalt funtad arbetskamrat/arbetsgivare skulle protestera – jag jobbar klart över 40 timmar/vecka – men jag skulle inte kunna göra det med lätt hjärta om jag inte kände mig säker på att jag utan tvekan jobbat in dan flera ggr om. Fria jobb under eget ansvar kan vara ruggiga när man ”lider av iver”, men jag tycker att jag lärt mig balansera det rätt bra.

Annars är känslan att man är lat, så fort man inte varit strängt upptagen och haft andan i halsen varje vaken minut ett av de pris man får betala för att vara ”välfungernade” enligt min erfarenhet. Det kräver att man liksom är tokhårt uppdragen (som en mekanisk docka) van att vara sin egen slavdrivare, verksamhetspolis.

Nu har jag ätit en god middag med några av dem jag gillar bäst. Lilla hunden har legat under matbordet och beslutsamt gnagt sig igenom en stor bit skrov som jag inte ”kunde” dela på. Kattdamen har nådigt slickat i sig gelen från kattmaten. Möjligtvis äter hon själva maten under natten. Men rätt ofta lämnar hon den och knaprar hellre på den torrmat som hon oxå alltid har.

Sen har vi glufsat i oss stora mängder choklad, titta på Simsons (både DVD och tv). Morfarn har fått se nyheterna. Minsta änglan och mormorn har tappert rastat hund i hällregn. Nu avslutar änglan dagen med mera Simsons, denna gång spel på PS2.

Det regnar fortfarande, men jag sitter i köket och lyssnar till diskmaskinen, som någon annan fyllt på och satt igång. Hunden traskar lydigt efter katten vart hon går, får regelbundet stryk och åthutningar av högst densamma, och gläfser på henne för att beveka henne att sällskapa. Det lyckas inte idag heller. Nu kommer de farande ner för trapporna, förbi köket där jag sitter och ut i vardagsrumnmet till änglan och mormorn.

En på det hela taget bra dag alltså. Särskillt de där smörgåsarna. Och att änglan kom. Och dom andra…

Titta så det kan gå!#%°°!!!*#

Nu höll jag ju på att missa listan.

kolla fler listor på toothpastefordinner

Nej inte den – utan den andra, den från AtDeHyDi. Utmanad har Mumrikan blivit.

Inte märkte hon det. För länken försvann i myllret av länkar som hittar hit. Precis som jag bekymrat mig för. Kloka AtDeHyDi insåg dock problemet och kommenterade om det här hos mig. Det får nog den som vill att jag ser en länk göra, för det funkar ju inte annars.

Så här blir listan om jag fyller i, fallera

1. När gick du upp idag?
Vaknade av mig själv 8.47. Behövde gå upp senast 9, så det var toppen

2. Diamanter eller pärlor?
Pärlor, såna där buckliga sötvattenpärlor. Vanliga tycker jag är damigt torftiga, och diamanter är fult. Gillar knöliga bling bling. Och granater (alltså stenen, smällande dito ogillar jag. Mycket).

3. Senaste filmen du såg på bio?
Burn after reading

4. Favorit TV-program?
Boston Leagal, Greys Anathomy, House, The Closer, Numbers

5. Vad åt du till frukost?
Turkisk yoghurt med banan och hallon, the i baljor

6. Vad är ditt andra namn?
Ja vad var det nu. ….

7. Din favoritmat?
kronärtskocka, lättgrillad lever med vitlökssmör/citron/bladspenat, pastagratäng med stekt aubergine och turkisk ost, pölsa… och allt möjligt annat. Mat är underbart helt enkelt!!!

8. Vilken mat gillar du inte?
Bruna bönor, överkokt fisk, rågmjölsgröt med lingon

9. Favoritchips?
Paprikachips, pepparchips, engelska vinägerchips och gamla godingen sourcream and onion

10. Vilken är din favorit-CD för tillfället?
Tomas Anderson Wij ”Vi är värda så mycket bättre”.  Och ”LeMarcologi” med Peter LeMarc.Fast jag lyssnar nästan aldrig på CD, blandar själv

11. Vilken bil kör du?
En silverfärgad, med plats för mycket som jag köpt själv

12. Favoritmacka?
Smörrebröd med räkor eller rostbiff eller leverpastej eller mögelost och äggula. Grovt hembakat med stark ost, om jag måste välja. Fast jag äter sällan bröd

13. Mänskliga karaktärsdrag, du bara inte kan med?
Dominans och manipulation – som att gråta sig till saker. Passiv aggresivitet

14. Vilka är dina favoritkläder?
Manchesterjeans/leggings, korta kjolar, tunikor och ylletröjor i lager på lager

15. Om du fick åka vart du ville på semester?
Vart som helst där någon pysslar om mig, det finns saker att upptäcka och jag får god mat utan att behöva stressa med matlagningen

16. Favoritklädmärke?
Bryr mig sällan, men InWear då jag gjorde det.

17. Försvann?
Tja, vad har jag inte tappat?

18. Favorittid på dagen?
När som helst som jag får råda över efter eget huvud

19. Var är du född?
Akademiska sjukhuset

20. Vilken är din favoritsport att se på?
Nej men nu blev det en sån där enligt filosofins regler själv-negerande utsaga: ”Favvortsport att se på.” Fast Curling kan vara lite vackert – om man bortser från tävlandet. Och en del kampsporter (de mindre brutala) är ju som dans

21. Coca Cola eller Pepsi?
Pepsi – helst med färsk lime och krossad is

22. Fotboll eller ishockey?
Va?? Hur menar du nu???

23. Är du en morgonmänniska eller nattuggla?
Beror på situationen, vad som ska göras. Jag vill helst vara vid sidan om tiden i min egen takt

24. Pedikyr eller manikyr?
Ta hand om mig bara, men tro inte att jag ska orka akta naglarna

25. Några spännande nyheter att berätta för oss?
Äh – dagens spännande nyhet har ju redan varit öerallt – men har du missat så kolla här

26. Vad ville du bli när du var liten?
Fri

27. Bästa barndomsminnet?
Sommarloven, ligga i sängen och lyssna på sommarlovsföljetong, julaftons morgon med ”Här är jag, var är du”.  Allt som innebar frihet från organiserade aktiviteter

28. Varit i Afrika ?
Jajjamensan. Norr, mitt på och syd. Flera gånger

29. Nånsin rullat in någon i toapapper?
Nej

30. Varit med om en bilolycka?
Ja

31. Favoritdag i veckan?
Ett tag var det måndag. Det beror på vad som ska göras numer. Men torsdag är ok

32. Favoritrestaurant?
Restaurang, heter den väl. Men jag gillar restauranger generellt

33. Favoritblommor?
Luktärt, Amaryllis, Ringblommor, Pelargon, Hibiskus, Julros, Pion….

34. Är du kär?

Nä

35. Favorit-snabbmatsrestaurant?
Max. Fast McDonalds för kaffe

36. Äger du en cykel?
Ja

37. Vem fick du senaste mailet från?
Om man räknar bort automater och jobbkontakter (ingendera mailar Mig – utan min funktion) så Margit – en god vän i hundvärlden

38. Vilken affär skulle du välja att utöka ditt kreditkort på?
Skulle helst bara ha betalkort. Tycker inte om att låna

39. Läggdags?
22.30 – 23.00 till vardags (går normalt upp 5.30 – fast inte imorgon – HURRA)

40. Senaste personen du delade en middag med?
Bästis på besök (igår)

41. Vad lyssnar du till just nu?
Tvättmaskinen och frysen som surrar

42. Favoritfärg?
Alla gröna (nästan) och Karl-Johans (se här)

43. Hur många tatueringar har du?
Ingen enda

44. Vad jobbar du med?
Att vända upp och ner på världen

45. Favoritträning?
Cirkelträning (Itrim), Gå och Aikido

46. Har du några djur?
Gullehund och Kattdam. Samt Silverfiskarna så klart

47. Vad önskar du dig?
Tålamod
.
48. Ringsignal på mobilen?
Bumbibjörnarna just nu

Läs även andra bloggares åsikter om utmaning, lista, AtDeHyDi

Min dag – bitar och flikar

Jo jag masar omkring här. Inte många knop idag, trots att illamåendet släpper så sakteliga

Mest tror jag det beror på att jag har en hel del skruttråkigt att göra, och då tar det emot.

Men idag har jag iaf ordat så att loftsängsplockepinnet och bokhyllan är avkortade så att de går in i gäststugan. Där är det bara 201 i takhöjd, nämligen. Inte för att jag presitionssågat själv – å nä. Jag fick lite fika av snälla grannarna. Och då lovade de både att passa katten i helgen och såga lite åt mig. Vad skulle jag ta mig till utan dem!

Jag har även rotat runt i alla möjliga hipp som happ samlingar av skruvar och trasiga glödlampor och små beslag och solglasögon och allt möjligt annat trams så att nu är faktiskt de allra flesta blähögarna här borta. Och de förråd av praktiska boxar som brukar finnas där jag bor. Fin fina planer, något sämre genomförande. Tills nu

Räkningarna. HA de betalade jag för en hel vecka sen. Nu blev ni allt förvånade!!

Det är en låda kvar, sen ska jag göra lättstekt lever med vitlök och färskpressad citron. Och till det en rejäl bunt romansallad. Sån man har i Cesarsallad. Absolut den godaste salladssorten, tycker jag

Kanske det blir en bild av det. Kanske (men den vane läsaren vet hur det brukar gå då Mammamumrik förhandslovar saker till bloggen. Smultronmajonäs tex. Den får vänta till nästa sommar. För nu är smultrona slut…)

Sen ska jag sätta mig och titta på ”Mördare okänd”

Att få sin dagliga deckardos är ett måste på semestern. Jag har nog läst en tredjedel av min sista Helene Tursten-deckare oxå, idag

Och tagit reda på att minst 65 cm ska man ha från madrassen till taket om man har en våningssäng. Helst 80-100 cm, men då kommer den bara 90 cm från golvet, och det verkar lite larvigt.

Och så klart pratat lite i telefon och mailat – men bara lite.

Läs även andra bloggares åsikter om Ordan, städa, räkningar, box, blähög, lever, vitlök, romansallad, Helene Tursten

Jag ska lägga inatt på minnet

Inte för att det hänt något särskilt.

Det är bara jag, kattan (som ligger på bordet framför datorn) och valpen (som snor runt vid mina fötter).

Utanför rutan är det svart i natten, igen.

Sensommaren närmar sig med mjuka sammetssteg över klipphällarna. Det knastrar lite under hennes bara fötter där hon går fram, nästan omärklig.

Mammamumrikan har fått god mat och gott sällskap av grannarna. Imorgon ska hon sortera alla möjliga kvitton och andra vikto-vikto-papper från halva våren, typ.

Men just nu är det varm, mild svartblå silkesnatt. Nästan för varmt att sova, men bara nästan.

Jag ska strax lägga mig. Ska först bara fylla på förrådet, att ta av någon argsint februarimorgon med halkig trottoar, då vårvintervinden örfilar upp mig och jag med hopknipen nos skyndar alltför sen mot tunnelbanan.

Då ska jag minnas.

Så här är det även

Läs även andra bloggares åsikter om sommarnatt, sensommar, vårvinter

Min huslighet vänder sig nu till köksfönstret

för någon växt, redan döende då vi åkte, ska nog tilläggas är numera bara en liten pinne.

Jag tar väl den, och någon mer kruka som vemodigt blivit kvar, tom. Samt byter en kruka som är väl ämlig mot en ny fin jag köpte i höstas, men av någon anledning petade ner bakom bänken, under trappen där dammsugaern står. När jag ändå håller på gräver jag fram drivor av saker som hamnat där. Hu

Det blir en hel svart säck att slänga av trasig klöspelar till katten, förrförra dynorna till de nu kasserade köksstolarna (Nej föresten, stolarna sparar jag, dom viker jag ihop och lägger där bakom – ifall jag får massvis med gäster…. Gäller bara att komma ihåg att de finns (och dammsuga där bakom emellanåt, så man vågar ta fram dem inför gästerna, i förväg blir ju aldriga av… Muähähä)

Medan jag ligger där havvägs under trappen och kravlar lägger jag märke till ett envist pipande ljud. Äsch tänker jag, har batteriet till brandvarnaren blivit åldrigt nu igen….)

Men sen tänker jag inte mer på det

Läs även andra bloggares åsikter om köksfönster, krukväxt, slänga, plastsäck