En liten upplysning

Tänk dig noga för innan du går loss på en sunkig del av badrumsgolvet med din uttjänta eltandborste.
Visst blir det rent
Det blir onödigt rent.
Man ser så tydligt hur resten av golvet ser ut

Låt det bli dig en läxa lilla människa, tänk innan du agerar – det får ändå vara nån gräns för hur dålig impulskontroll man kan ha

Till och med för DAMP-tanter

Detta var ett meddelande från ÖVERJAGET

Läs även andra bloggares åsikter om eltandborste, badrumsgolv, rengöring, att handla oöverlagt

I valet och kvalet

Kan knappt tro att det är sant, men nu blir det ta mig tusan en

Som jag har väntat och hoppats. Jag tror ju att den är ett idealiskt DAMP-Tantshjälpmedel.

Men naturligtvis uppstår genast frågor

• vit eller svart
• vilken almanack ska jag använda: den inbygda eller google. Det blir ju ett stök, eftersom jag har allt i Notes. Men trots att IBM 2007 lovade att det skulle komma synk redan 2008 funkar ju inte det
• Ska jag köpa nu och använda sommaren till att leka till mig kunskap (brukar funka bäst för mig) eller vänta på den nya versionen
• Vilka apps är viktigast ur ett DAMP-tantsprspektiv (Tänk; instinktivt över utantillinlärda komandon, många påminnelser, få steg, enkelt. Inget arbetsminne hos innehavarinnan helt enkelt)

Tankar någon?

Läs även andra bloggares åsikter om iPhone, apps, synka, IBM Notes, ivärldsproblem

Inte poesi – men en källa till stolthet! Och självprövning…

Psyk är som vanligt en inspirationskälla.
Till och med en sån här dag när han lagar bakfyllefrukost och jag har blixtont

För några dagar sedan introducerade han sökordspoesin i min begreppsvärld.

Mumrikans sökord är ju inte riktigt lika spännande som hans exempel (vem kunde till exempel tro att trevåningssängar och Portlack är så enormt intressanta!?. Dom förekommer nästan dagligen bland mina sökord) Men vad värre är. Ibland grubblar jag över den besvikelse folk måste känna när de söker på t.ex. ”bajs är gott” och hamnar här – i ett inlägg som handlar om skutthunden som valp. Jag har blivit noggrannare i mitt etiketterande sen dess, kan jag säga

Men idag, när jag kollade tänkte jag ändå att dagens sökord var helt ok allihop. Och att de som sökt på dem trots allt kanske funnit nåt av intresse här – för de här sakerna har jag faktiskt skrivit om. Allihop

black 3
städa med ånga 3
däven 2
sjöväderrapporten 1
karl johan svamp 1
barnarbete i hela världen 1
”alla kommer till himlen” 1
wordpress +länkning 1
vårstjärna 1
lazy 1

Men jag blir oxå lite betänksam. Jag behöver allt göra nåt åt mitt liv. Det är rukigt ordentligt alltihop. Och jag som är så vild… Aj aj. Ska bara få ordning på lederna så ska det nog bli andra bullar… Just nu är det bara att erkänna. Idag har mitt partyliv inskränkt sig till en stillsam hasning ut till grannarna och en grillkorv. Men det är ju, i såna här lägen, tur att dom är trevliga grannarna. Och bjuder på korv

Läs även andra bloggares åsikter om sökord, partyliv, grillkorv, tantvarning

Helpdesken – Hallå!

Kära outsägligt tålmodiga läsekrets – nu är det dags igen:

Mumrikan har av sin teve och bredbandsleverantör (Com Hem) att nu blir det andra bullar. Nu måste hon byta abonemang.

Jo jo. Men nu är det så att jag har minsan fyra mottagare hemma.
I två rum bara tv, och i ett tredje en tv, men två hårddiskdvd för inspelning. Och det är nog minimum av vad som behövs.

Så mycket har jag förstått att då kan man inte skaffa en box och sen är det frid och fröjd. Man måste ha fyra???

Är det modernt, frågar jag mig surt? Kan man inte ha en ”router” som med bredband. Eller vad tusan gör jag nu???

Hjälp!

snart inte ens detta i Mumrikbo?

Ingen vanlig lunk

Det är valrörelse, hörrni.

Alla som känner Mumrikan torde anta att hon är ständigt förbannad och går omkring med nåt desperat i blicken.

För Mumrikan – som den DAMP-tant hon är behöver rutiner, överblickbarhet. Överrasknigar är inget för henne. Ej heller karuseller och berg- och dalbanor. Typ

Det är den ena sanningen om henne. Den andra är på nåt sätt precis tvärt om. Dvs. när det totala kaoset inträder. När ”normalisarna” blir blekgröna om nosen av centrifugaleffekten. När alla rutiner har försvunnit in i tapeten och besluten måste tas slag i slag och alla manualerna blir liggande olästa eftersom de är inaktuella. När inga spår i nysnön ger ledning hur skidleden fortsätter. Då är Mumrikan på strålande humör och kommer till sin allra bästa rätt.

Hur kommer det sig? Inte vet varken jag eller ÖVERJAGET (i sådana lägen kryper världens bästa ÖVERJAG in bakom mitt vänstra öra, klappar mig på kinden och viskar uppmuntrande saker till mig). Men vi vet att det är så.

Valrörelse – å det är en sån tid. Då vet man aldrig vad som ska hända från en dag till en annan. Man vet att det gäller att vara väl förberedd, ha bunkrat upp eftertänksamt med småkakor, valmanifest, boardskivor att klistra afficher på, kaffe, kampanjbord, häftstift, valstugor – ja allt möjligt som man kommer att behöva.

Man måste oxå ha planerat och funderat en massa.

När affischsöndagen infaller (vid ett EU-val tre veckor före valdagen) då tar man ett djupt andetag och dyker rakt in i valvågen.

Du kanske tror att detta är en vanlig majdag då allting tuffar på enligt plan. En onsdag före Kristi Himmelsfärd då de som jobbar på kontor går hem vid lunch. Ja ja det tror ni bara säger jag.

Här sitter jag på ett ytterst belamrat kontor och är spindeln i nätet. Det trycks knappar, hämtas fika till tormöten, soteras och distribueras material och rings väljare. Det sjuder.

Det här är en onsdag i Maj då vad som helst kan hända. Och om du lyfter blicken frå kalendern ser du Mumrikan när hon följer med valvågen genom Stockholm, hur hon forsar fram från Skärholmen till Rinkeby, från Hässelby till Farsta.

I MIN ficka

Världens bästa Valröss har ju fått klara sig i stort sett utan mitt sällskap, han oxå. När jag nästan lade ner bloggsofären ( ja det är faktiskt sant – den är som Kants byrålåda – den försvinner när inte jag hänger med – det kan vara förklaringen till endel av den lätta beklämdhet bloggandet under några månader varit förknippat med – ni finns inte utan mig, superfina läsekretsen – och det känns ganska jobbigt att vara ansvarig för…

Nåväl. Under tiden har jag funderat en del på den tillgivenhet jag känner för sagde havsgigant (eller är det hafsgigant? Näee, inte han inte!) Vi har ju sammanförts genom bekantskapen med den eminente Psyk - och bara det är ju iofs en kvalitetsgaranti. Men hur kommer det sig att jag tycker att han är så jämrans BRA? Vi verkar varken gilla samma musik eller politik. Eller vad gäller musiken är det väl mer att jag har precis noll koll. Och han har total dito. På den musik han gillar. Men jag tycker ju oftast det låter ganska intressant då jag provar. (Vid en andra genomläsning av inlägget känner jag ett trängande behov att påpeka att NEJ – här kan inte göras en analogi till det andra ämnesområdet – politik… Jag är flexibel – men det finns gränser)

Lite samma sak gäller bloggen i allmänhet. Halva tiden har jag absolut ingen koll vad den handlar om. Men den är ändå väldigt trevlig att läsa. Mig påminner det lite om väldigt modern poesi. Troligen för att jag inte fattar så mycket. Men Psyk hävdar att V är världens största konstverk., så helt fel har jag nog inte. Eller nåt.

Nu när jag trillade in hos V hade han skrivit ett inlägg om vad han hittade i sin ficka. Kan väl jag oxå göra tänkte jag, jag har ju lite svårt med ämnena ibland, jag med,

Här är alltså; ”I min ficka nyss”

Just det – påskliljor, plockade då jag var ute med skutthunden (jo jo – jag fick ta dem, jag nallar inte, jag laddar inte ner. Jag är foträt – liksom) och inte hade några fria händer. Skutthundar kräver tvåhandsgrepp om kopplet när man går genom centrum – och idag var han extra skutthundig av nån okänd anledning.

Nå nu ska jag knapra popadoum och sippa lite Riesling, medas jag lägger in länkar och så. Det är nåt tyskt över Valröss, tycks det mig. Eller är det bara mina inrotade fördomar mot 80-talsmusik som spelar mig ett spratt?)

Läs även andra bloggares åsikter om Valröss, poesi, världens största konstverk, Psyk, nollkoll, ficka, påsklilja

Sängkamrat

Jaha. Nu har hon gjort det IGEN! den lilla människan. Lurat hit folk med en rubrik som lovar mer än hon tänker hålla.

Så alla ni som nu hoppas på intressanta nyheter om Mumrikans kärleks- eller rent av sexliv. Er ber jag från djupet av mitt överjagsliga sinne om ursäkt!

Förlåt, förlåt! Jag vet verkligen inte vad jag ska ta mig till med henne.

Det hon ville visa var den fina nya skålen från IKEA, och de hela kilo körsbär hon gick till sängs med för någon dag sen.

JA hon åt upp alltihop – alldeles själv, det glupska lilla stycket

och

NEJ hon hade inte ens vett att få magknip

Hon är oförbätterlig – helt enkelt

Läs även andra bloggares åsikter om körsbär, oförbätterlig, kärleksliv, sexliv

Facebook är hur bra som helst!

Kära läsekrets.

Ingen outning idag heller, jag följer dess råd och funderar lite till. Men för att ni inte ska bli för besvikna: Här följer ännu en av Mumrikans skamliga hemligheter…

Mumrikan tittar inte på ESC (alltså ”not doing the omoraliska schlagerfestival” – som det hette i hennes ungdom, då det fanns normer – som att man inte gick på kulturimperialistiska McDonalds. Villken lättnad då statliga Clock kom – en slags 70-talsföregångare till Max, har det slagit mig)

Det är inte så att hon har fisförnäma kulturella ”nej fy så folkligt”-anledningar. Hon är helt enkelt för rastlös. Herre Gud! sån tid det tar. Och i så evinnerligt många steg. Det är ännu värre än ishockey faktiskt… Man kan ju gå av på mitten för mindre.

Några gånger har hon försökt, faktiskt. En gång bjöd hon t.o.m. hem kamrater. Just det året höll Sverige på att få 0 – zero – rien points. (Forbes hette de viss, bandet???). När nåt land långt om länge kastade åt oss en tvåa stönades det av besvikelse i Mumrikans vardagsrum. Hos grannarna ovanpå, däremot, utbröt ljudliga glädjescener och ovationer

När vildänglorna är hemma kan hon inte undkomma. Men denna vecka är de hos sin ömme fader. Så Mumrikan slipper, slipper och SLIPPER.

Dock vill hon ju inte vara helt obildad och socialt inkompetent. Och det är då fb visar sin allra mest förtjusande sida. En stor andel av Mumrikans vänner, alla de där unga, lite hippa, människorna som lever i sociala media är djupt engagerade i detta – så klart. Och Mumrikan, som på nåt obegrpligt vis just i frågan om sociala media råkat bli liksom fläckvis modern, hon hänger vid deras – nej inte läppar, men – statusrader. Så slipper hon titta, men fattar iaf lite, lite grann på måndag, när alla pratar om det. Hon slipper se ut som om de diskuterade forechecking – eller andra såna där obegripliga tekniska sporttermer. Inge märker att hon är ett UFO

Facebook – värsta handikapphjälpmedlet!

Äsch - fel ESC (Electronic Stability Control)

Men NU blev det rätt (väl???)

Läs även andra bloggares åsikter om nationalteatern, ESC, Malena, sociala medier

”Jobb som jobb”, tänker de kanske?

Ibland känner sig Mumrikan extra förvirrad. Inte riktigt på hugget. Läsare av denna blogg har möjligen uppfattat att det aktuella ”ibland” hållit i sig mycket länge…

Men det kan tydligen bli värre…

Den kris som nyss absolut bara var ett hjärnspöke, vilket hemsökte enstaka socialdemokratiska dysterkvistar, har nu härjat runt med oss ett antal månader.

I Stockholm – som absolut inte skulle drabbas – går nu varje dag 100 personer till arbetsförmedlingen för anmäla sig arbetslösa. Hälften av dem har, efter regeringens framgångsrika arbete att utrota den onödiga a-kassan (”det blir ju ingen kris och a-kassa – det är ju såååå 1974. Folk med lite driv klarar sig alltid, vet du”), ingen arbetslöshetsförsäkring.

Och värre lär det bli

Men så trista saker kan man ju inte hålla på att skriva om. Vi får allt lov att tänka lite på journalisternas psykosociala arbetsmiljö, eller hur?

Nä en riktigt, riktigt viktig nyhet senaste dagarna är att centerns ungdomsförbund beslutat att man vill legalisera sexköp. Möjligtvis följer liberala ungdomsförbundet efter.

Mumrikan känner sig som sagt rätt förvirrad av detta. Är det alltså högerns motoffensiv, sättet att kraftfullt motverka ungdomsarbetslösheten, nu när idén med poolskötare inte blev en hit?

Nästa fråga som inställer sig är om detta kommer att inräknas i de hushållsnära tjänsterna??? Eller inte?

Och tillslut kan Mumrikan förstå att det finns en marknad för att köpa (och sälja) såna tjänster som man tycker är trista; städning, poolskötning, matlagning, gräsklippning och vedhuggning t.ex. Men hon tänker att trevligheter som; plocka blommor, tända brasan, sex och äta maten, dom kanske man vill utföra själv?

Eller är det jag som är så där ovanlig nu igen?

(och nu inser jag att jag – den här gången – inte alls är överens med en av mina absoluta favoriter – Witchbitch. Men jaha, joho, liksom – så är det ju ibland. Läs vad hon tycker här – så får du lite att fundera på)

Läs även andra bloggares åsikter om sexköpslagen, poolskötare, prostitution, a-kassa, hora, arbetslös, ungdomsarbetslöshet, jobbävning, hushållsnära

Att slippa sill

Det talas ibland om att ADHD inte bara är en svaghet, ett problem – det är också en begåvning

”Ja ja, klart man måste upprätthålla den förnumstiga hållningen för att stå ut” kan jag höra det lätt skelögda vilddjur, som förutom ÖVERJAGET befolkar mig – arma Mumrika, muttra. Den lilla arga varelsen är en skelögd och vildsint cyniker som då och då hävdar att varken jag eller ÖVERJAGET vet vårt eget bästa.Det enda som biter på detta särdeles svårartade monster är hard facts. Oomtvistliga fakat ur livet. Såna här till exempel:

I just denna stund sitter flera av mina vänner och utsätter sig för kval av värsta sort. Dom pinar i sig sill. Inte för att dom gillar det. Nej sannerligen inte. Men det är ju Valborgsmässoafton. Och då SKA man äta sill. Det vet ju alla.

”Jaha”. ”Joho”. ”Men än sen då”. Säger DAMP-tanten. Visst kan man äta sill. Om man vill. Idag och imorgon och i november. Och om man inte vill?

Ja då äter man nåt annat till lunch på Valborg. Själv ska jag äta hallon.

Jag har inget mot sill. Och färskpotatis är allt riktigt gott. Men hallon. Hallon är mer än gott, det är ljuvligt

Kalla det ”dålig impulskontroll”. Kalla det ”oförmåga att automatisera”. Jag får inte ont i magen av att inte följa traditioner. Jag gör det jag tycker om. På Valborg. På Julafton.

Ofta äter jag sill på Valborg, för att andra i min omgivning vill göra det. Det är helt ok. Jag har inga starka känslor inför sill. Det går ann. Särskillt den jag lägger in själv. Men om jag en viss Valborgsmässoafton, som den här, inte omges av människor som promt vill ha sill. Ja då slipper jag.

Som idag.

Och se. Det skelögda vilddjuret lommar av. Hårdfakta lugnar henne. Hon muttrar lite, men ser i själva verket riktigt lättad ut.

Hennes snälla storasyster ÖVERJAGET (jomen, så hänger det ihop. De flesta vilddjur i bröstet och monster under sängen är små ouppfostrade ÖVERJAG. Dom behöver ”Vänligt men bestämt levererade hårdfakta” och ”Insikter” samt ”En fast hand”. Får de bara de i regelbundna doser så kan det faktiskt bli folk av dem också). Nåväl; storasyster ÖVERJAGET tar henne i hand och leder iväg hene till det lilla bo i maggropen där hon borde sussa sött

Och ni andra som undrat över vilka fördelar man möjligtvis kan ha av ADHD. Nu vet ni: Man slipper sill. Om man vill

För egen del tänker jag även låta omgivningen slippa snapsar idag och imorgon. Att jag konsumerar dem, bara för att det är Valborg. Jag tycker vissa sorters snaps är ganska gott, men just idag kan jag gärna avstå. Precis som jag gott kan ge mina barn ”En vit jul”

Läs även andra bloggares åsikter om sill, snaps, traditioner, regelbrytare, Valborgsmässoafton, ”Vit jul”, ADHD