handlar ju några av mina inlägg om på sistone….
Den går ju onekligen hela tiden. Och tvärt emot vad jag lärde mig som barn är jag övertygad att den så småningom kommer fram till dörren
Faktum är att vi redan passerat ett antal portar, Tiden och jag.
Ibland efterlängtade – att få vara hos någon man har kär och veta det är ömsesidigt, att få möta bebben som varit i magen (och innan dess i min längtan).
Andra har jag närmat mig med blandade känslor: göra slut, söka jobb, läkarbesked.
Och så dem jag liksom knuffats innanför, eller passerat utan att förstå att jag valde…..
Men går och går gör hon.
Om jag inte såg att jag inte kan vara samma idag som då jag var 35 på mina barn, så vet jag det säkert då jag blir förkyld. Jag brukade ju jobba och vimsa runt vrålsjuk. Nu har jag knappt 38°C och känner mig matt och helt utslagen. Av en vanlig förkylning…
Fast uttråkad orkar jag känna mig ändå….
Vadå inge skojigt inlägg… Man har så roligt som man gör sig… Kommentera kul då om det ska vara skojigt. Jag vikarierar för ÖVERJAGET idag och tänker verkligen inte vara skojig….
Läs även andra bloggares åsikter om tidens gång, förkylning
Posted by majsan67 on 17 augusti , 2008 at 20:14
men det vet väl mumrikan att man inte kan ligga hemma o gnöla med 38 graders feber
seså, chas på sig och gå och jobba…
nähädu, vet du vad, när kroppen blir varm är det tecken på att den behöver VILA, då SKA den vila, annars kokar huvet oxå över till slut.
Man har faktiskt laglig rätt att vara sjuk minsann, och då ska du utnyttja den lagen, för lagar är till för att följas… ja, åtminstone för befolkningen i allmänhet. Är man rektor tex kan man bryta mot de mesta utav lagar…
Men nu ska mumrikan vila har ju nu majsan bestämt, och när damptanter talar då är det allvar