eller rättare sagt himmelens dammluckor öppnar sig med jämna mellanrum denna eftermiddag och kväll.
Jag borde både vill och inte vill ta hundskrutten på en lång promenad ner till kolonin
FreeFoto bidrog med bilden
Jag är så otroligt slut på kvällarna. Jag vill tänka att det beror på att det är första veckan jag jobbar. Att det blir bättre. Att jag inte kommer vara däckad på kvällarna om jag inte tar i ända från tårna, skruvar åt alla kontrollfunktioner och pressar mig igenom dagen, från eftermiddagsfikat och framåt.
Just nu är jag tacksam mot himmelen och drar mjuka täcket över mig framför ett inspelat avsnitt av Eli Stone.
Om en stund kanske himlen klarnar. Och jag.
(Och att åtminstone då och då komma ihåg att ta påfyllningsdosen av min medicin en stund efter lunch kanske skulle vara en del av lösningen på problemet. Hå hå)
Innan jag hunnit hitta lämplig bild hade åtminstone några blå fläckar uppträtt på himlen. Och ut vill jag ju egentligen. Så ok då. Nu ger vi oss av
Läs även andra bloggares åsikter om regn, orka, jobb, utmattning
Posted by Frk F on 14 augusti , 2008 at 20:49
Den där påfyllningsdosen kan avgöra, har jag erfarit. Har satt mobilen på ett evighetsalarm varje dag kl 10.00 fram till år 2012. Ett mindre mirakel att upptäcka skillnaden på regelbunden/oregelbunden medicinering.
Med tanke på dagens vattennivå så lär du ju hålla dig flytande iallafall.