Några dagar nu har det varit rätt tyst och tomt här i bloggen. Först brydde jag mig inte. Självupptagen som jag är trodde jag att det berodde på mig. Att ni hade tråkigt eftersom jag inte skrev. Att läsekretsen hade koll….
Sen började jag ju skriva så smått, efter denna månads räkningstraumas upplösning. Och då upptäckte jag att “va - det ekar här i bloggosfären. Ni är inte här”.
Lika lojt ödslig som en skolgård under sommarlovet vilar bloggen, visserligen är ett gäng inne och tittar - och om jag förstår hänvisningarna rätt: hej hej damptanter och andra som brukar hänga här…
Men ni är lika loja som jag med kommentarerna. För jag har ju inget att gnälla om. Jag är ju inte särskillt aktiv själv.
Men iaf, idag märkte jag nåt nytt. Fram till helgen hade jag typ 7 kommentarer som fångats av Akismet totalt, och de flesta var inte ens skräp. Lille Akismet hade ett tokryck här för några veckor sedan och fångade till exempel nitiskt upp Tant Rasch och Psyk - inte precis några främmande fåglar på denna sida.
Nu stod det plötsligt att jag hade 87 skräpkommentarer… Och det 13 som ännu fanns att beskåda. ja de var spam vad jag förstår. Men det är klart jag undrar om någon ovärdelig tanke från någon verlig människa av kött och blod oxå hamnat där, bland de 67 som redan autoraderats.
Och sen kom funderingen.
Varför
Vad har anförskaffat mig “äran” att bli spamad??
Och den riktigt behagsjuka knäppreaktionen - betyder det här att jag är populär - eller??
Nej vet jag vad. Den där flickfåniga tanken den ska banne mig inte vara min. Basta.
Läs även andra bloggares åsikter om spam, skräpkommentarer, läsekretsen, Akismet


Då ska vi se var den här lilla kommentaren hamnar nånstans.
Hoppas du har det fint!
kramar
Jo, jag läser. Nästan dagligen. Men det får vara måtta på kommenterandet…
Men titta ni kom fram bägge två
Vederlägger en teori jag har som hade varit skoj att kunna brodera på lite till….
Jorå WB jag har det fin fint och önskar dig detsamma. Möjligen kan jag klaga på ösregn när jag och den extremt toleranta 11-åringen just kom fram o skulle bada här vid den lilla skokartongen i skogens rand (den ligger också vid vattendragets rand, se) Vi satte oss och såg riktigt sunkig såpa som vi sparat till nåt särskillt tillfälle. Nu ska jag tända gillen, för barnet vill laga middag åt oss. Buffé! Lax, hamburgare OCH korv
Och A-K Nämen det är klart. Hur skulle det se ut om alla gjorde så!! Då skulle jag VERKLIGEN tro att jag var spamifierad. Men jag blir nästan rörd…!!
Undrar om jag inte ska ta och brodera på den där teorin iaf…
Hejsan!
Flyttad och hyfsad iordning i nya huset har jag nu börjat läsa i kapp.
Blir som du skrev någonstans superstressad av att ha så många dagar att ta igen överallt. Vill lägga in bilder i min egen blogg också osv, men blir så stressad så jag stänger av datorn i stället. Behöver en hel dag med datorn i knät för att hinna ikapp.
När blev datorn och alla bloggar ett “måste” istället för ett tidsfördriv? Kanske borde jag ta semester från datorn? Men, nej det skulle kännas för tomt.
Låter mysigt i stugan med vattnet och döttrarna!
Kram Ella
Ella.
Jepp det är mys. Och nu är bara 11-åringen är här. De två underbara, men rät tonårstypiska äldre är i stan, så nu får hon och jag tid för oss själva.
Ta det nu varligt med dig och bloggande. Läs lite då och då. Hoppa över det som hänt och börja där vi är kanske. Du är här nu. Det räcker väl bra.
Gäsp gäsp. nu ska jag se de sista minuterna av Midsommer Murders som jag slötittat
på medans jag bloggat.
Sen sova. För jag har haft tider att passa två dagar i rad. Bara 10 timmars sömn på 2 dygn