Fantomen är en DAMP-tant

Långt innan jag ”kom ut” som DAMP-tant kallade jag mig stolt tant. Det är en befrielse – tycker jag – att inte längre vara en liten stumpa. Jag bestämde mig för – någon gång i 35-årsåldern för att det fick vara nog. Jag har lagt huvudet på sned, jämkat och varit till lags nog nu. Nog för en – nej vid närmare eftertanke – flera livstider!

Nu går jag direkt till positionen tant. Här skall svingas handväska!

Delar av omgivningen protesterade. ”Du är väl ingen tant!” Tja det beror väl på ens inre bild av vad en tant är. Ens arketypiska tant som man säger. Den måste man naturligtvis jobba på. Så här ser min ut:

En tant är grovhuggen, men inte hård. Som en tjock grå tröja, ruff men inte sticksig. En tant svingar handväskan mot drumlar men kan oxå lägga en len hand på drummelns kind om han vågar vara i behov av stöd. En tant är skräder inte orden, och som Robert Gustavsson så observant noterat i sitt porträtt av ”Tant Lingon” brukar hon flitigt den retoriska figuren ”vad/var i allsin dar”

Sen vill jag påpeka att tant varken är ett en ålder eller ett kön. En av de arketypiska tanter jag ser för min inre syn är – Fantomen

För visst är han en äkta tant, så tantig man kan vara: Hård mot de hårda, men mjuk mot de mjuka. Vågar larva runt i trikåer med kalsongerna utanpå 0ch har inget behov av att följa normen hur man ”ska se ut” för att vara snygg, vara attraktiv, för att passa in i normen. Men ibland klär han ut sig (smaka på den ”klär ut sig” dvs drar på sig normativ hatt och rock) och vandrar stadens gator som ”en vanlig man”. Snacka om att vara en äkta DAMP tant, att förklä sig till normal.

Läs även andra bloggares åsikter om Fantomen, tant, norm, handväska, ålder, kön, trikåer

100!

Igår hade jag 100 besök. Hamnade på snabbast växande bloggarna i wordpress.

Men oj – besök av det lilla ettriga överjaget igen

INNAN HON FÅR HYBRIS VILL JAG PÅMINNA HENNE ATT DET DÄR ÄR SOM ”SNABBAST VÄXANDE BNI”. DIN BLOGG ÄR SOM ETT LITET UTARMAT AFRIKANSKT LAND TÄRT AV KRIG, SVÄLT OCH OJÄMLIK VÄRLDSHANDEL SOM PLÖTSLIGT FÅR LITE LUFT UNDER VINGARNA. INTE FÖR ATT DET ÄR DET MINSTA SYND OM HENNE, BORTSKÄMDA MÄNNISKA, MEN OM MAN BÖRJAR PÅ 1,3 BESÖK PER DAG ÄR DET INTE SÅ SVÅRT ATT VÄXA. SOMLIGA HAR EN MASSA BESÖKARE REDAN – ELLER HUR??? SÅ KRÅMA SIG LAGOM!

OCH FÖRRESTEN ÄR BLOGGAR OM BLOGGARENS BLOGGANDE BLAND DET MEST INTROVERTA OCH OINTRESSANTA SOM FINNS. SLUTA FIXERA SIN LUDDIGA NAVEL OCH SKRIV OM NÅT ANGELÄGET VET JAG. KANSKE OM NÅGOT LITET AFRIKANSKT LAND ELLER SÅ

Ja eller kanske om det som utlovades igår. Eller om ÖVERJAGET?

JA MEN PRECIS!! (HÄR TAR DEN LILLA I SÅ RÖSTEN BRYTS) MIG ROPAR FOLK EFTER ATT LÄSA OM. DET ÄR VERKLIGEN ANGELÄGET!!

Hm. Men det får vänta. För Mammamumrikar måste faktiskt arbeta. Så de kan betala räkningarna. Och ja visst ja – himmel – betala de där sista räkningarna…

JAHA. DÄR RUSADE DEN DÄR OORGANISERADE LILLA MÄNNISKAN IVÄG SOM EN SKÅLLAD RÅTTA. ELLER KANSKE MUMRIK. SKA INTE SÅNA VARA AVSPÄNT BOHEMISKA OCH SPELA MUNSPEL…?? (tar upp lilla svarta boken med vaxdukspärmar märkt ”överträdelser MM” o slickar anilinpennan) HM, NY ANMÄRKNING. ”FALSK VARUBETECKNING” MYCKET ALLVARLIGT! MÅSTE ÅTGÄRDAS SNARAST…

Läs även andra bloggares åsikter om överjag, 100, råtta, mumrik, räkningar, världshandel, BMI, anilinpenna, oorganiserad

Lycka!

Ett litet bonusinlägg kommer genast.

Barnen har redan börjat feja! Bonuspoäng så det skriker.

11-åringens beting är hallen. Hon skurar just med rotborsten och sjunger samtidigt ”I´m cleaning in the hall, just cleaning in the hall…” till melodin från ”Singing in the Rain” med ”Tidi-di-di-di-di, tidi-di-di” och allt.

Och någon annanstans har 13-åringen redan röjt klart och har sammanbitet slagit sig ner med matten.

Ibland är livet helt perfekt. Fast städningen väntar som en arg varg…

Todeloo! Nu ska jag oxå ta itu med mitt…

Läs även andra bloggares åsikter om Lycka, städning, rotborste, Singing in the Rain

Oj va många

ni är som har varit in idag. Och jag som inte skrivit på flera dagar. Nå jag har storartade planer.

Håll ut så ska här minsann komma inlägg om

• Fostran till fjolla
• Varför Fantomen är en DAMP-tant och borde komma ur garderoben (började hos Tant Rasch, men tänkte utveckla lite)
• En synnerligt fin present
• Recept på GOD kyckling – och ganska rationell (om än i många steg)

Ska bara skura lite först. Har inviterat live handikapphjälpmedel (alltså goda vänner i rollen som gäster) imorgon. Så nu blir här fejat

Och vem vet – jag kanske kan hinna med något påhopp på regeringen om jag funderar lite under städningen (som ju alltid varvar upp mig i lätt desperation, varvid jag helt naturligt kommer att tänka på högern…)

Läs även andra bloggares åsikter om fjolla, Fantomen, högern, DAMP-tant, garderoben, handikapphjälpmedel, present, kyckling, regeringen

Ett sånt slit!

Idag har jag gjort nåt av det slitsammaste som finns. Jag tror det är en allmänmänsklig egenskap att tycka det är slitsamt. Och nu talar jag inte om vedhuggning, maratonlopp, vårstädning av garderoben, kärleksproblem eller att någon annan får den befodran man räknat med. Allt det är småpotatis jämförelsevis.

Nej jag talar om att ta emot hjälp. Eller i mitt fall just nu: att hantera att jag erbjuds hjälp. För så det är det. Plötsligt har det lossnat, som den berömda ketchupen. Så sedan igår har jag blivit kontaktad med flera olika erbjudanden, både mer vänskapliga och helt proffesionella om hjälp med att organisera och hålla ordning på en nivå som långt överträffar vad jag kände till var möjligt. Äsch – jag har ju faktiskt klarat det själv, hittills. Även om det har krävt stor ansträngning. Så stor att en av de proffs jag pratade med verkade helt chockerad över det hela när han fått helheten klar för sig. Han blev blek faktiskt.

För första gången har jag också lyckats systematisera vad jag tycker är rimligt vad gäller att skollediga barn ska röja efter sig tills jag kommer hem från jobbet. Det var helt fantastiskt fint här hemma, i stället för det kaos som måste uppstå när ett gäng personer lever, äter och rör sig i hemmet och glömmer att plocka undan en enda grej. Jag gjorde en lista såklart, att jag inte försökt det förut!! Med små deluppgifter. Allt från röja i hallen till äta pizza till lunch. Idag är allt sig likt, men det gick faktskt att prata om utan att vi blev osams. Och sen röjde vi tillsammans.

Dessutom har sjukgymnasten, där jag står i kö, ringt och erbjudit tid – PÅ MÅNDAG. Har varit utan ett år, sen min förra gick i pension. Till det kommer att jag på mindre än en vecka fått tid hos någon – verkligt duktig – att få vrida och vända på det där med att vara förälder, med allt det jag bär med mig – allt som hänt de senaste fem åren.

Men nu är jag helt slut. Ska strax steka soyafärs till tacos. Och nu inser jag att jag glömt maten och prylarna jag köpte på väg hem utanför ytterdörren. Sa jag att jag var trött?

Läs även andra bloggares åsikter om Ta emot, ordning, kaos, röja, tacos, glömt

Mondståndskamp!

Idag när Sudden o jag var på vårt vanliga ställe för att leka/träna och träffa alla hundkompisar som promenerar förbi (dvs deras mattar/hussar är ute på morgonpromenad och så lurpassar vi på dem. Sudden fångar in både hund och människa med sina mest oemotståndliga lekinviter. Så får båda jag och Sudden leka, dvs han brottas o fånar sig och jag får prata med nya intressanta människor varje dag. Hittills har vi bara träffat två sura/ilskan hundar – och ingen direkt ointressant hundägare (fast några är ju lite begiea). Alltså då, när det var tillfälligt tomt på hundar och jag stod och hängde på staketet till koloniområdet och sörplade kaffe, då såg jag nåt härligt: I en liten snödriva var det små hål i snön, nästan som rör rakt ner. Och i varje hål växte en tussilago. Som alltså smält snön runt sig.

Tussilago är så roliga ogräs. Luriga. Man ser dem och faller i trans. Inte många tänker på dem som ogräs. ”Dom små solarna” tänker man, helt svältfödd på blommor i mars. Ingen tänker på de enorma hästhovarna som dyker upp frammåt sommaren och tränger undan allt i sin närhet. Snacka om luriga växter

Läs även andra bloggares åsikter om tussilago, snödriva, ogräs, motståndskraft, kaffe, lek, hund

Häpp!

Nu är jag här igen

Jag har betalat de flesta räkningar (några lyckades jag naturligtvis glömma hemma. Tror det blev rätt. Men naturligtvis lyckades jagnästan göra några fatala fel av typ; betala 22450 för något som kostar 224,50 (nej det hade inte gått, för pengarna hade så klart inte räckt, men hyran o annat smått o gott hade naturligtvis oxå blivit obetald i så fall – hujeda mig) och betala ett barns bokpaket till ett annat barns bokklubb (sånt kan bli dyrt). Men de två grejorna upptäkte jag i alla fall i tid.

Nu befinner jag mig i en kombo av eufori, gnagande oro (att jag ska glömma de räkningar som blev kvar hemma/ att något trots allt blev fel) och posttraumatisk chock…. Som vanligt med andra ord. Har oxå lyckats preliminärplanera sommaren med exet och (tror vi) hittat en tidsfördelning som kan göra alla nöjda…

Nu ska jag gå hem under den alldeles illblå himlen och laga lax till mig o vildänglarna. Och försöka suggerera mig själv ut ur detta darriga chocktillstånd, så att jag förmår ta itu med resten av räkningarna o ekonomiböket innan helgen är slut

Läs även andra bloggares åsikter om räkningar, DAMP-tanter, vildänglar, sommar, planera

Får jag be om stöööörsssta mööööjliiiiga tyyyyyystnad…

…… dags att betala räkningar. Ett rktigt äventyr. Oddsen är hyfsade denna gång, dock. Har fått med mig nästan alla från det intressanta arkivet i trappen, och dosan är oxå här… och den har batteri. Så låt oss hoppas…

….vi hörs alltså när det är klart.. För nu är här STÄNGT

Läs även andra bloggares åsikter om räkningar, äventyr, DAMP-tanter

Äter mask

gör man om man är riktigt hungrig. Även om det inte är ens favoriträtt….

Ni vet det där med valfrihet. Det är viktigt tycker jag. Och jag blir ibland väldigt less på att det är så sjävlklart för många att det är en borgerlig specialitet.

När vildänglarna var små var det babyboom. Och följdaktigen dagisköer på anabola. Då blev det väldigt populärt med föräldrakooperativ. Borgana jublade: Titta – om folk får välja vill de ha privat barnomsorg! Och vi sossar la pannan i djupa veck om hur vi skulle tycka om det.

Nu var ju problemet att folk fick inte välja. Dom köade för att få plats i den kommunala barnomsorgen, men valde att starta föräldrakooperativ för att få dagis alls.

Föräldrakooperativ kan säkert vara bra, men för många är ett dagis som kräver arbete någon/några dagar per månad ett omöjligt alternativ.

Valfrihet borde ju betyda att man får välja det man helst vill. Tråkigt nog för högern så vill de flesta – även deras väljare – helst att en massa saker ska vara offentligt drivna och betalda efter förmåga med skatt. Så då fuskar man med oddsen. Försämrar ekonomi och struntar i verksamhetsutveckling i de offentliga verksamheterna till exempel. Eller ger det som här i Stockholm kallas ”utmaningsrätt” till de privata: en offentlig verksamhet har aldrig arbetsro. Den kan när som helst utmanas av det privata. Alltså – de kan lämna in ett förslag på privat drift, och om ledningen i kommun/landsting gillar förslaget får de privata ta över. Men det omvända gäller inte. Offentlig veksamhet får aldrig utmana en privat som har ett flerårigt kontrakt.

Man skapar alltså helt ojämnlika villkor i det man kallar ” fri konkurens”. Så att de alternativ folk skulle välja om de bara fick försämmras eller helt försvinner.

Tänk er att ledningen i ett företag gjorde så: satte den egna verksamheten på undantag och skapade regler som gynnade konkurenterna. De skulle få sparken direkt!

Den som verkligen försvarar valfrihet bör istället satsa på utveckling av det folk gillar – se till att de har valet att välja det de vill ha.

Så nu får vi morska upp oss. Det är borgerlig taktik att lägga beslag på valfriheten och utmåla oss som förmyndartyper som förvägrar folket det bästa. Fast det egentligen är tvärt om.

Nu är det dags att ta upp kampen för verklig valfrihet. Kampen om begreppen och verkligheten. Kampen om vardagen

Läs även andra bloggares åsikter om borgerlig, högern, offentlig sektor, sossar, valfrihet

Trött men smart

…känner jag mig, efter att ha – med hjälp från er – och alldeles särskillt Tant Rasch lyckats tagga ett inlägg.

Kod ska man naturligtvis klistra in under fliken kod… Tack alla men NU ska jag sova.Klockan ringer sent imorgon. 07.00